Text: Britta Pilkvist Foto: Cecilia Wingård
Jag har under alla mina dryga 25 år som biologilärare haft ett hjärta som klappar lite extra för den ”gröna biologin”. Under dessa år har jag även sett att vardagskunskap kring växter har försämrats.
Det är förfärande många som kommer till gymnasiet och på vår första diagnos inte kan namnge fyra lövträd i Sverige. Jag är övertygad om att kunskap kring våra växter och djur är ett måste för att kunna diskutera och förstå ekologi. Hur ska man kunna förstå sambanden, ifall man inte känner till arter.
För några år sedan skrev jag en artikel om att odla gula ärter och majs i CD-fodral. Det är fortfarande en laboration som jag använder mig av, även nu på gymnasiet. Eleverna får lära sig om fröet och lära sig hur det ser ut under jord när fröet gror och rötter växer nedåt och grodden uppåt. Men, man kan även vända på fodralet och se hur roten ändrar riktning på grund av gravitationen. Enkla laborationer går att fördjupa.
Laborationen med luktärter gör jag i biologi 2, där bland annat livscykler, växtfysiologi och hormoner ingår i kursen. Eleverna får efter min genomgång om pollinering och befruktning närmare bekanta sig med fröet. Vad är ett frö? Hur kan det börja växa? Vilka delar har en växt? Vad är ett hjärt- blad? Hur får det näring innan hjärtbladen med sin fotosyntes har kommit upp? Är det skillnad på olika frön? Varför ska vissa frön vara djupt i jorden, medan andra bara ska ligga på jord- ytan? Här kan man utveckla mycket och man kan även komma in på olika typer av frukter som finns i naturen.
När vi sår använder vi oss av Cecilia Wingårds metod, vilken fungerar utmärkt. Du kan läsa om metoden i slutet av artikeln. Runt vecka 12 är det lagom att så luktärter här i Jönköping, det kan skilja sig åt i landet, men luktärter är tåliga.
Efter ett tag har fröna grott och bladen tittar upp. Hur kommer vattnet upp i bladet? Vad händer vid rötterna om det blir för blött? Om bladen hänger, hur ser växtcellerna ut då? Vi vill ju inte ha långa rangliga växter, så hur gör vi då? Vad har ljus och temperatur för inverkan och kan vi få den att grena sig?
Ja, självklart ska vi göra så att växten grenar sig. Här kan man få in två olika moment. Dels kan man komma in på hormoner och hur auxin fungerar och hur man stoppar hormontransporten ner i väx- ten genom att klippa av toppen. Smålänning som jag är vill jag naturligtvis få ut så många plantor som möjligt, så varför inte prata om sticklingar och vegetativ förökning. Det går jättebra att sätta de avklippta topparna i en ny kruka, sätt dem längs kanten på krukan, då blir det bäst.
När vi kommer tillbaka till skolan i höst kommer det blomma vackert vid skolan.
Ärtfamiljen får visa sin prakt, insekterna har fått god nektar under sommaren och förhoppningsvis har jag förutom, kunskap om växter, väckt en lust att odla hos eleverna.
Så mitt råd är
Här nedan kan du läsa instruktionerna som jag har till mina elever. Efter området ska du bland annat kunna:
• Livscykeln för en fanerogam
• Blommans delar
• Pollinering
• Befruktning
• Fröets uppbyggnad
• Fotosyntesen
• Växternas olika vävnader
• Växternas byggnad
• De olika typerna av hjärtblad
• Vattnets transport
• Fotosyntesen
Under området kommer vi att återkomma till luktärterna och se hur de olika begreppen kan förklaras med hjälp av dessa.
Så ditt frö
(odlingsråd från Cecilia Wingård)
I våra trakter är vecka 12 lagom för att så luktärter. Fröna är stora och stora frön ska oftast sås relativt djupt. De har mycket frövita med sig.
1) Ta en kruka och fyll den till 2/3. Sår du hemma någon gång, använd inte för stora krukor, då blir det oftast för fuktigt för fröet.
2) Packa jorden hårt
3) Vattna igenom krukan så att rikligt med vatten rinner igenom. Packa jorden igen.
4) Lägg ditt frö i krukan (sår du hemma sår du flera frön i en kruka) och fyll på med 2-3 centimeter jord.
5) Vattna försiktigt
6) Gör en liten namnlapp med hjälp av en tandpetare och en bit frystejp. Sätt ner som en flagga i din kruka.
7) Sätt krukan i en plastpåse, med öppningen uppåt. Detta kommer att fungera som ett litet växthus.
8) Ställ din kruka i den vita plastbacken på katedern.
(Från Biologen nr 2 • 2023)
